stress

Den som lagt till den här låten på vår flak-playlist är min hero säger jag bara<3
*
Urko. Känner stressen som sköljer över mig nu när studenten närmar sig. Helt galet. Det där med att ta på sig slutskivan var ju ett misstag. Men men, man lär sig av allt. Liiiiite mycket jobb bara. Trots att en viss person sa; "Det är nästan inget jobb alls!!" Sånt är livet. Jag kommer vara sååå jävla glad när allt är över. Det är fucking klart. Jag kommer vara så galet lycklig på slutskivan. GAHD.
*
Nästa vecka ska jag fan tvinga min bf att åka ut till hans land igen. Jag behöver tre veckors lugn och ro från alla människor efter det här.... Är det bara jag som saknar personer redan efter tre två timmar ifrån den btw...?? Det är ju inte normalt.

Helgen

På fastlandet igen!
I fredags drog jag ut till pojkvännens landställe och har varit där till nu. Soligt men inte så jättevarmt. Men mysigt att åka flakmoppe och båt. Mysigt att ta det lugnt och slippa tänka på en massa saker. Inte lika mysigt att bli anfallen av tusentals mygg. Fotade lite men har inte orkat redigera.

Någon annans kärlek


Jag tvivlar på det

Jag kan inte hjälpa det.
Men det skrämmer mig.
Allt vi planerar.
Att du ska vänta på mig.
Vi kommer sova under samma stjärnor.
Kanske räcker det för dig.

Hade gett min högra fot för dem där pommfritzen nu alltså....

Lyssnar på moneybrother och försöker andas. Ibland är bara det svårt. Moneybrother är bra som fan. Igår var det nivå 22 för att fira Nicklas på ett lagom skabbigt vis. Precis som det ska vara. Och jag lyckades lura med min lover. Fan det är inte ofta. Lycka. Det var mys som tusan. Mina vänner är fina. Vi satt och rimmade halva kvällen, otroligt underhållande. Nivå 22 har världens godaste pommes, det visste ni kanske inte. Men nu vet ni. Och jag vet att jag garanterat ska dit igen för att äta dem. Skit i billig dricka när det finns pommes som smakar awesome.
***
I dag har jag köpt fin klänning till Rickards student. Jag ska vara snyggast har jag bestämt mig för. När jag bestämmer mig för sånt brukar det bli så. Spegelbilden hjälper mig på traven liksom. Ibland.
Jag har ont i mina fötter dock. Varje tidig sommar kommer det. Men men. Jag och Hanna planerar en resa kring den 20:e juni. Vi är värda det. Vi två. Sol. Nu vet ni hur mitt liv är för tillfället. Typ.

Klagosång

Vart kommer dem ifrån

uppsvällda

nerspydda

proppmätta

människor

hjärtlösa figurer

Som klagar på allt

rödmosiga

blekfeta

figurer

Vi existerar

Är inte det tillräckligt

Ändå

Jag letar så

Rädslan trycker

Över bröstet

Dem

Som är för små

För vem då

Jag lever ju

Här

Snälla stör mig

Rör mig

Jag är inte den

Som klagar

Inte i natt


Jag vet vem jag är när jag är hos dig


Igår var jag på Väddö. Med Therese, Gustaf, Nicklas och Johanna. Det var jäkla trevligt.
En välbehövlig paus.
Bilden är tagen från Johanna. Jag gillar den.
Trots att jag ser så där trumpen ut.
Eller kanske just därför.


Taxhey

Usch. Hatar när andra klagar i sina bloggar och hatar när jag gör det med. Men jag måste. Klockan är inte ens elva men dagen har varit hur lång som helst. Vaknade bredvid min bf, vilket var det enda som var bra. För nu åker han iväg på någon keff jävla festival, när jag behöver honom som mest...
Halv åtta satte jag mig i bilen och åkte till Järna. Å vad är det för kefft ställe liksom. Hittade inte dit jag skulle, glömde saker, flummade runt. Kaos. Fick taxi hem. Det är en jävla taxiresa, från Järna till Väsby. Jag behövde ju inte betala själv men att sitta i en bil i bilkaos i nästan två timmar är ingen höjdare. Men chaffisen skulle på begravning i skåne. Så lite synd är det väl om honom med...
Och jag bara räknar sekundrarna till jag ska få magsår. Men sånt där händer inte mig. På skolavslutningen blir jag antagligen pangsjuk. Så brukar det bli. Då slår det till. Whopwhop.

True story

Whop whop! Ny spännande dag och jag är taggad, för som Hanna säger;
When I'm sad...
...I stop being sad and be awesome instead. Så nu är jag det, inte speciellt svårt.
Kan ju tipsa om en bra grej om man är på sånt där halvbra humör. Man går in på någon ful kompis (snarare bekant, jag har inga fula kompisar) bilder på facebook och sen kollar man igenom dem. Sen inser man hur snygg man är själv. Det är inte att vara elak, det är att vara snäll mot sig själv!
I just did, and I feel awesome.
Tjaaao

Suck

Alla dessa telefonsamtal. Idag har varit en dålig dag. Och telefonen ringer hela tiden. Och folk ska prata, fråga, undra, höra, lyssna. Trött på alla standardfraser. "Stackars dig".
Och den där jävla bruden.
"Visst är du ledsen?"
"Nej"
"Jo det är du".
Jag sa nej... En del människor alltså.
Jaja jag har Hanna. Den enda som har något bakom pannbenet. Och en humor att luta sig mot.

Igen

Dagens middag; ännu en färdigrätt. Håller på att kasta i mig en sparrissoppa. De är de enda som är ätbara. Sopporna. Resten suger ***. Så ni vet. Jag har nämligen ätit dem allihopa.

Girl next door

Alla barnen var rädda för tjuren
särskilt Bo
för han såg ut som en ko
Alla barnen var rädda för tjuren
särskilt Bo
för han såg ut som en ko
*
Alla pojkarna fick skägg
utom Jens
han fick mens.

Jag ljög så mycket bättre då

Om jag bad om
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
någon gång
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt

7 days

7 days. I morn tror jag att jag åker tillbaka till landet ett tag. Längtar så.

Helgen.

Helgen är över. Uhuh. Har gått för fort som vanligt. Fredagskväll var jag hos Hanna med Elin S. och lyssnade på deras gitarrspel och rökte vattenpipa. Mysigt, sov över hos Hanna precis som förr i tiden. Mys det med. I gårkväll drog jag med ett gäng ut på Långholmen och grillade, chillade etc. Vi blev rätt många till slut och fixade en eld på stranden och kollade på killar som kissade i vattnet... Det kändes som man var 15 all over again. Mötte upp the boyfriend i slussen för hemgång. På bussen så psykar en kille ur och går fram till chaffören och langar en rak höger. Inte okej, riktigt obehagligt faktiskt. Polisen kom sen så de va chill, men ändå. Fy fan. Som tur var så ryckte människor in och brottade ner psyk-snubben. Äntligen lite civilkurage i folk. Tack<3
Två bilder från i lördags å en ifrån fredags. JÖP.

Brus

Mitt liv är så jävla absurt.
Men jag har i alla fall en snygg bästa vän.
Tur det.

Nice

Hittade bilden på en annan blogg.

so

Jag behöver en massage. NU.

 

Herregud vad jag stressar och spänner mig nu för tiden. Slutskivan is killing me. Och inte är det softly. Idag har jag gått runt i alla treor (jag har väl varit hos häften, hälften kvar) och informerat om slutskivan. Det är inget drömjobb.

1. Kul att stå inför näst intill främmande människor med dömmande blickar och informera om något.

2. Kul att försöka hitta när alla klasserna har gemensamma lektioner och inte är splittrade. Det går alltså inte att bara knalla in i vilket klassrum som helst.

3. Det är tre veckor kvar. De flesta går inte ens i skolan nu för tiden. (När ska dem få infon då?? GAH).

 

Och sen vid ett så hade jag ett möte med elevrådet där jag satt ie n halvtimme och argumenterade för att dem skulle sponsra slutskivan. Fem tusen bad jag om. Tre fick jag. Kul. Alla i elevrådet går i ettan och tvåan, ingen bryr sig om någon jävla fest som dem inte ens får gå på.... Mådde psykiskt dåligt där ett tag.

Jag har biljetter av ett värde på 48.000 kronor. Det är ingenting kul med det.

Dem där 48.000 kronorna ska jag sedan samla in och sätta in på ett konto. FAK.

 

Just det! Jag har ju ett liv också. Och tre tusen skolarbeten som ska in.
Sa jag att jag hade ett liv? My bad. I have no life.


Pervoflickor

Någon och dennes vän spårar på facebook-chatten. (Inte jag och Elin).
"Vad väljer du, en kniv i ryggen eller en snopp i ryggen?"
"En snopp, helt klart"
"Jag med!"
"En snopp i knivhugget på ryggen?"
"Fatta å få typ gonorré i ett knivsår på ryggen!"

Grekland all over again

En grej med att bo i Sigma är att det känns precis som att bo utomlands. Jag har inte riktigt bestämt mig om det är något bra eller dåligt än....
*
Exempelvis;
- Det luktar oftast curry på bussen hit, den jag tar hem från stationen alltså. Ibland luktar det andra konstiga kryddor också, men dem vet svenne-Jenny inte vet vad det är för något. Ibland när det är trångt på bussen kan man blunda och låtsas att man är i Indien eller Iran.

- Majoriteten som bor här har mycket, erhm, brunare hud än mig. Vilket drar tankarna oavsiktligt till mellanöstern. Semester bara genom att titta ut genom fönstret!
*
- När man är på väg till näraffären så hinner det åka förbi tio bilar med öppna rutor och hög "dunkadunka-spansk-iransk" - musik ur högtalarna. I dem där bilarna sitter bara unga killar, oftast precis det antal som får plats i bilen utan att man ska dra på sig en böter. Detta sker iof nästan bara vid bra väder. Som den här veckan...
*
- När man är på väg till näraffären så hinner samma tio bilar tuta på dig och sakta in för att kolla in hur du ser ut framifrån. Dem vet ju redan att du ser bra ut bakifrån... I bilarna vänder killarna sig om och tittar med stora leenden på hur du ser ut i fejjan. Sedan säger de något uppskattande eller mindre uppskattande på något främmande språk innan de slirar vidare.
*
Som sagt. Jag vet inte om det är bra eller dåligt än.... Men kom hit ni också någon gång så får ni testa!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0