Jag ljög så mycket bättre då

Om jag bad om
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
någon gång
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Om jag bad om hjälp någon gång
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt
Kanske gjorde jag inte det
Tillräckligt
Om jag bara inte hade nöjt mig
Om någon hade frågat och väntat på ett svar
Kanske gjorde dem det
För ofta eller möjligtvis för sällan
Som om tanken på att sitta ner och lyssna
Var för svårt att ta sig för
Och kanske är det att be om för mycket
*
Om jag sett det på tv någon gång
Eller om någon annan hade gjort detsamma
Kanske hade det varit annorlunda
Inte sympati och inte heller solidaritet
Men kanske en tanke eller en fantasi
Som hade förändrat någonting
Hade det varit tillräckligt då
Eller hade det varit som nu
Den där sjukdomen
Luktar surt och sött och beskt
Kanske är det dröm och inget annat
En verklighet som inte går att skriva ner
*
Ord gör så ont
Och kanske var det därför
Hon föll så hårt
Jag vet inte om det var något som sprack
Men blod var det likaväl
Från hennes huvud
Drömmar som följde med ner i fallet
Antingen rann dem in eller så rann dem ut
Men det blev akut
Och själv satt jag där
I en lukt av urin och salta tårar
Kanske var det då
Eller redan tidigare
Som jag valde att se mig själv
På ett annat sätt
Eller på samma sätt
Men tillräckligt annorlunda
För att känna något
Nytt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0